veterinärt

Info om sjukdomar och åkommor hos häst

uppdaterad 2004-12-05

Innehåll

Smittsamma sjukdomar, vaccinering , SJV
Ringorm
Agrias vintertips
Agrias tips om mugg
Agrias tips om kolik
Agrias tips om fång
Regnskållor - höstlig hudåkomma

Vaccin hjälp mot ringorm
Ringorm är en besvärlig sjukdom för alla hästar – och för deras ägare. Men nu finns det ett skydd, berättar veterinär Charlie Lindberg. Två sprutor av medlet Insol Dermatophyton med två veckors mellanrum ger ett skydd som räcker i nio månader. Vaccinet hjälper även smittade hästar genom att läkningen går fortare. (FL-Net)

-------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------

AGRIA-tips, läs mera på: www.agria.se/agria

Vintertips

När kylan tränger sig på kan det bli smärtsamt att vara ute i stallar och ridhus. Men det finns små enkla medel att ta till för att stå emot kylan.

Ett gammalt beprövat tips för att inte frysa om fötterna när man rider är att byta ut de vanliga metallstigbyglarna mot de något klumpigare i trä. Det hjälper mer än man kan tro. Om kylan är långvarig kan det vara klokt att investera i de "värmekuddar" som bl.a. pimpelfiskare ofta använder sig av ute på isen. De är små värmande "kuddar" som man kan ha i vantarna eller i skorna och håller värmen länge. Fråga på din närmaste sportaffär så hjälper de dig.

Behandla mugg i tid

Mugg är en hudinflammation i karleden som beror på en sårinfektion. Huden i karleden är tunn och känslig och hålls den inte ren uppstår lätt småsår. De angrips av bakterier och då uppstår en infektion. Om infektionen sprider sig längre upp på hästens ben kallas det rasp.

Symptom på mugg

Sårskorpor i karleden
Värme
Svullnad
Rodnad
Ömhet
Hälta

Det säkraste tecknet på mugg är sårskorpor i karleden, ibland uppstår värme och svullnad på grund av att infektionen sprider sig.

Vad som orsakar mugg
Huden är ett skydd mot oönskade organismer, men skyddet kan brytas om huden blir fuktig och/eller sårig. Den fuktiga skadade huden blir lätt infekterad av bakterier. Huden i karleden är tunn och området därför extra känsligt. Symptomen vid mugg är sårskorpor i karlederna. Värme, ömhet, svullnad och rodnad förekommer också. Kraftig mugg kan ibland orsaka hälta.

Följder av mugg
Om mugg inte behandlas i tid, kan den sprida sig. Om den sprider sig uppåt och drabbar huden på skenbenet, kallas det rasp. En vanlig komplikation är lymfangit. Lymfangit innebär att lymfkärlen i hästens ben inflammerats. Lymfkärlen transporterar normalt bort vätska från vävnaderna. Vid en inflammation i lymfkärlen sker inte detta. Då samlas vätska i hästens ben som sväller kraftigt. Tillståndet kan bli kroniskt om det inte behandlas i tid. Hästen får ett så kallat elefantben.

Hur påverkas användbarheten?
Det kan gå så långt att hästen blir halt av muggen, på grund av att det gör ont i såren och att huden spänner av svullnaden. Så länge hästen inte har ont eller visar hälta så är det bara bra om den får röra på sig som vanligt. Är hästen svullen, brukar svullnaden gå ner när hästen får röra på sig. Om hästen har ont och haltar har det gått så pass långt att du borde ha kontaktat veterinär, det är alltså hög tid att göra det nu!

Hur förebygger jag mugg?

Djurets Fysiologi
Häststens hovskägg är till för att skydda karleden mot smuts och fukt. Vissa hästar har mycket hovskägg och har därför bättre skydd.

Många hästägare klipper bort hovskägget på sin häst för att de tycker att det är lättare att hålla rent i karleden och för att en välfriserad häst ger ett bättre intryck. Men det är en smaksak. Antingen låter man hovskägget vara kvar för att skydda, eller så klipper man bort det och håller rent själv. Vad man än väljer så är det viktigt att varje dag känna efter mugg i karleden. Det kan vara bra att veta att opigmenterade, tecknade ben, det vill säga vita ben, är extra känsliga för mugg.

Miljö
Leriga hagar där hästarna står med "lera upp till knäna" är en vanlig orsak till mugg. Är hagen stor kan det vara svårt att få hela hagen lerfri. Ett sätt är att schakta bort leran och lägga på grus, men ett bra alternativ är att lägga ner lite tid på öppningen till hagen. Det är oftast där det är som lerigast. Om man inte har möjlighet att släppa sin häst i en lerfri hage så är det mycket viktigt att man får bort leran från karlederna så fort som möjligt. Det bästa är om man kan spola av benen när hästen kommer in från hagen, så att karlederna är rena och torra under natten.

På vintern kan salt från vägen och ridbanan ge upphov till mugg. Spola av hästens ben om du vet att hästen gått där det saltats!

God boxhygien är viktigt för att hästen inte ska få mugg. Bädden bör bli rengjord ordentligt minst en gång om dagen om hästen går i hage på dagarna och minst två gånger dagligen om den står inne hela dagen, till exempel på grund av boxvila ordinerat av veterinär.

Foder
En allergisk reaktion från foder eller strö kan ge upphov till mugg. Det kan vara svårt att förutspå, men är bra att veta om man inte hittar någon annan orsak. Oftast visar sig allergiska reaktioner på flera sätt.

Användningsområde för hästen
Vad hästen används till har ingenting med mugg att göra. Hästen kan till exempel inte få mugg för att den rids för mycket. Däremot kan boots (skydd som fästs runt karleden för att skydda mot exempelvis balltramp) vara en orsak till mugg. Det kommer lätt in grus och sand som gör att hästen får skavsår i karlederna. Gruset och sanden smutsar ner skavsåret och mugg uppstår då lätt eftersom såren infekteras.

Att tänka på:

Håll karlederna rena.
Spola gärna av leriga ben.
Försök att hålla hagarna lerfria.
Spola av benen om hästen gått på saltat underlag.
Mocka minst en gång om dagen.
Kontrollera att hästen inte får skav av benskydd, till exempel boots.

Tecken på att hästen är sjuk
Det säkraste tecknet på mugg är sårskorpor i karleden. Ibland uppstår värme, ömhet och svullnad. På opigmenterade ben kan man också se en rodnad i huden.

Egen behandling

Tvätta med en mild parfymfri tvål, till exempel Lactacyd, och mjuka upp sårskorporna så att de trillar av medan du tvättar. Eftersom bakterierna sitter under skorpan är det viktigt att skorporna trillar bort så att man kan tvätta under. Var noga med att skölja bort all tvål.

Torka försiktigt men noggrant med något mjukt och rent, förslagsvis en handduk.

Smörj in den torra karleden med en mjukgörande salva, till exempel salicylsyrevaselin (finns att köpa på apoteket). Vanlig matolja fungerar också bra!

Om muggen inte blir bättre efter tre dagars behandling och/eller blir sämre kan det vara bra att börja tvätta med Hexocil som är ett desinficerande schampo. Följ anvisningarna på förpackningen.

Om muggen fortfarande inte vill ge sig så är det dags att kontakta en veterinär. Agrias telefonveterinär svarar på frågor vardagar 16.00-24.00, helger 07.00-24.00. Telefon 0900-100 51 61. Det kostar 25 kr/samtal oavsett längd.

Mugg kan tyckas vara en "liten grej" men kan ställa till med stora problem om det inte sköts ordentligt. Tveka inte att kontakta veterinären om du inte ser några förbättringar efter en veckans egen behandling. Om det får gå för långt kan hästen få lymfangit och den kan bli kronisk.

Vad gör veterinären?
Om muggen inte vill ge sig på din häst så är det viktigt att du kontaktar en veterinär innan det går så långt att hästen får lymfangit (inflammation i lymfkärlen på benen som ger en kraftig svullnad av benet).

Veterinären undersöker hästen och sätter vid behov in behandling med någon typ av antibiotika. Det kan vara antingen i form av en salva att smörja direkt på den förändrade huden. I mer allvarliga fall ges antibiotika som en spruta i halsmuskeln eller att ge munnen. Om hästen fått lymfangit, brukar även behandling med antiinflammatorisk medicin sättas in.
Veterinären tar eventuellt prov från den skadade huden för analys. Provet visar vad som är orsaken till muggen och gör att man kan sätta in rätt typ av antibiotika.

Ändrade rutiner viktigt om hästen fått mugg
När hästen fått mugg gäller det att undanröja orsakerna. Har hästen väl haft mugg så får den det lätt igen.

Att fundera över:

Hur noga du visiterar karlederna.
Hur leriga hagarna är och om du kan göra någonting åt det.
Om hästen går på underlag där det saltats utan att du sedan spolat av benen.
Om hästen får mockat ordentligt minst en gång om dagen.
Om hästen ätit något som den kan ha fått en allergisk reaktion av.

Text: Leg. veterinär Karolina Dahlkvist

Kolik

Kolik är ett samlingsbegrepp för smärtsamma tillstånd i mag-/tarmsystemet. Det finns andra lidanden - t ex i njurarna, urinvägarna eller könsorganen - som kan ge kolikliknande symptom. Kolik drabbar hästar oftare än andra husdjur. Det har lanserats många teorier om orsakerna till detta - och det handlar om en mängd samverkande faktorer.

Orsakerna till kolik
Själva ordet kolik betyder från början "tarmkramp". Oavsett orsaken till koliken, är symptomen ofta likartade och för veterinären är det i allmänhet svårt att snabbt avgöra vilken typ av kolik det handlar om. Gaskolik innebär att tarmarna är fyllda av större mängder gas. Detta tillstånd orsakas inte sällan av foderbyte eller foder av dålig kvalitet. Förstoppning kan uppstå i samband med t ex plötsliga foderbyten eller långa transporter.

Symptomen är ofta matvägran och allmän oro och besvären kan vara långvariga. Oftast är förstoppningen lokaliserad till grovtarmen. Sandkolik är vanligast i södra Sverige, där hästar som går på hårt avbetade sandjordsbeten lätt får i sig sand. Ibland kan det handla om ganska ansenliga mängder. Sanden lägger sig kvar i tarmarna och ger så småningom upphov till varierande grader av kolik.

Tarmomvridning eller sk tarmknut ger plötsliga och mycket häftiga symptom. Tillståndet kräver oftast kirurgiskt ingripande. Detsamma gäller tarm-inkarceration, dvs då tarmen klämts in i någon organspringa i buken. Tarminvagination (tarmen går in i sig själv) ger samma typ av kolikbesvär som ovanstående.

Livmodern hos dräktiga ston kan vid förändringar av dess läge i bukhålan ge upphov till koliksymptom.

De första åtgärderna vid ett misstänkt kolikanfall

Gör dig en klar bild av symptomen! Hur yttrar sig anfallet? Matvägrar hästen? Står den bara och skrapar - eller lägger den sig ned så fort den släpps? Reser den sig igen, och i så fall hur snart? Tittar den sig mot buken? Kastar den sig hejdlöst i boxen? Har den slagit sönder sig själv eller boxinredningen? Iaktta hästen en stund, så att du kan ge en klar och konkret redogörelse för hästens beteende.

Ta puls och temperatur på hästen! Vid kontakt med veterinär kommer denne ofta att fråga direkt om puls och temperatur. Du bör kunna ge svar lika direkt.

Lyssna efter tarmljud!

Lägg örat mot bukväggen vid hästens flank och lyssna efter "kurrande" eller andra ljud som tyder på aktivitet i tarmsystemet. Sådana ljud tyder på bibehållen matsmältningsfunktion, vilket är positivt.
Kontrollera slemhinnorna! Har slemhinnan i ögon och mun normal färg? Jämför med en frisk häst.

Kontrollera avföringen!

Du bör konstatera om hästen över huvud taget haft avföring och om den i mängd, färg, konsistens och lukt skiljer sig från det normala.

Vad gör jag med hästen?
Det är viktigt, att du verkligen studerar hästen enligt ovanstående schema och att du inte utelämnar någon punkt. Veterinären får då ett bra underlag för att gradera symptomen - och därmed för att avgöra om och hur snabbt veterinärbehandling skall sättas in. Ofta kan veterinären efter en klar symptombeskrivning per telefon ge hästägaren instruktioner om hur hästen skall hanteras tills veterinären är på plats.

Om hästen visar lättare koliksmärtor, kan det ofta vara lämpligt att flytta den till en större box. Allt foder skall vara borttaget. Hästen kan också släppas ut i t ex en ridhusmanege eller på en loge eller på annat sätt ges tillfälle att röra sig fritt under fortlöpande tillsyn.

Det är olämpligt att köra, rida, longera eller på annat sätt utsätta hästen för krävande motion. Detta kan öka riskerna för hjärtpåverkan och andra komplikationer.

När skall jag tillkalla veterinär?
Om hästen visar tecken på kraftig smärta eller stark oro tillkallas alltid veterinär. Detta gäller även när hästen kastar sig omkull, rullar över på rygg, svettas och har en puls som överstiger 70 slag per minut.

I de flesta fall då en häst visar koliktecken är det klokt att ta en telefonkontakt med veterinär och låta denne bedöma symptomen. Om hästens tillstånd hastigt skulle förvärras, har veterinären då en god bild av det inledande förloppet.

De flesta av landets större hästkliniker kan utföra de operativa ingrepp i bukhålan som kan bli aktuella vid ett kolikanfall med häftigt förlopp. Om ingreppet utförs i tid, är prognosen för tillfrisknande oftast god.

Fång

Vad är fång?
Fång är en sjukdomsprocess som ger karakteristiska symptom, men vars orsaker man trots mycket forskning ännu inte helt klarlagt. Man vet, att felaktig utfodring, överbelastning och hård eller långvarig ansträngning kan leda till fång.

Symptomen
Ett akut fånganfall har ofta ett drastiskt förlopp. Hästen svettas, har hög feber och allmäntillståndet är kraftigt påverkat. Rörelseförmågan är starkt nedsatt. En fånghäst sätter ofta bakbenen långt under sig och rör sig med stelt sträckta framben. Den har mycket ont i hovarna, och rör sig som om den "hade gått på glödande kol".

Varje häst med fångsymptom skall snabbt komma under veterinärbehandling! Snabbheten är viktig för att förebygga bestående förändringar - i form av hovbenssänkning.

Behandling
I det akuta stadiet sätter man in medicinering (smärtlindrande/antiinflammatorisk) samtidigt som kraftfodret dras in. Ofta ordinerar veterinären uppföljande behandling i form av verkning av hovarna (tvärtå) och skoning med sk PG-beslag.

Regnskållor – höstig hudåkomma!

Så här under hösten när det är blött och fuktigt ute drabbas en del hästar av något som kallas för Regnskållor.

Det riktiga namnet på Regnskållorna är Streptotrikos och orsakas av en bakterie som heter Dermatophilus congolensis. Det är framför allt under hösten och vintern som hästarna drabbas. Hästar med tjock päls som torkar långsamt efter att ha blivit blöta eller svettiga blir lättare angripna.

Hur visar det sig?
Vanligast är att hästen får som sårskorpor i huden, men även som områden av hårlösa fläckar där pälsen fallit av. Det kliar sällan, men däremot kan hästen vara väldigt öm i de områden som blivit angripna.

Vad gör man?
De områden som är drabbade ska tvättas ordentligt med ett milt desinfekterande medel. Om sårskorporna sitter löst kan dessa pillas bort och området under tvättas. Efteråt är det viktigt att huden och pälsen torkar ordentligt för att skorporna ska kunna läka.
Har hästen väldigt lång päls kan det underlätta att klippa den. Om vita hudområden drabbats så bör dessa även skyddas från direkt solljus med t ex solskyddskräm.

Kan självläka
Om hästen har fått en lindrig släng av Regnskållor och inte behandlas så försvinner det oftast av sig själv på ett par, tre månader. Men ibland slår det till lite hårdare och då kan hästen bli allmänpåverkad, den tappar matlusten, går ner i vikt och får förstorade lymfknutor. Då kan veterinären behöva behandla med antibiotika. Detsamma gäller även om hästen verkar bli väldigt öm i huden eller om den endast får regnskållor på vita partier.

Smittar
Regnskållorna smittar när skorporna blöts upp och bakteriernas sporer frigörs. Var därför noga med att tvätta händerna efter att du hanterat en angripen häst. Smittan sprids även med hjälp av t ex borstar och klippmaskiner.

Jaga bort fukten
Lite tips hur man undviker problemen då:
Undvik alltför fuktiga beten och stallar.
Se till att hålla bädden torr.
Hjälp hästen att torka när den är fuktig, ett svettäcke kan vara bra. Lång päls torkar långsammare, kanske behöver den klippas?
Använd inte samma borstar till alla hästar.
Tvätta både händer och verktyg efter behandling av en drabbad häst!